Save me from myself.
Jag sitter och funderar på hur många saker jag kommer hinna ångra innan det är dags för mig att plocka ner skylten. Säkert tusentals. Saker som blev fel. Människor man glömt och glidit ifrån. Beslut som man trodde var bra men som visade sig vara direkt dåliga. Jag fyller 25 i sommar. I allas ögon är jag en vuxen man. Men varför känner jag mig då fortfarande inte säker på egentligen någonting? Borde jag inte göra det nu? Varför sitter jag här och lyssnar på finstämd musik om känslor och känner mig liten? Många av mina gamla klasskompisar har läst klart nu. Andra har skaffat barn och familj. Och jag? Jag har inte kommit någonstans. Om en dryg månad fyller jag alltså 25. Herregud. Släkt och vänner kommer såklart att gratulera mig. Vi kommer äta gott och dricka oss hemskt berusade på allt som erbjuds. Det kommer vara tjo och tjim. Som om det var en prestation att fylla år. Det är det förstås inte. Istället kunde jag önska att någon kom fram och sa:
Grattis Patrik! 25 år ändå. Men vet du vad? Du är en besvikelse. Ta det inte personligt, men du har fan inte åstadkommit ett jävla skit. På 25 långa år. Ingenting, ingenstans har du tagit dig. Ikväll dricker vi för att glömma. För att du för en sekund inte ska känna dig som ett enda stort misslyckande. Okej? Skål!
Det hade varit överraskande. Och jäkligt uppfriskande. Jag har alltid uppskattat ärliga människor. Sen ska jag inte överdriva. Jag känner mig inte som ett enda stort misslyckande. Det gör jag faktiskt inte. Men jag önskar att jag visste vad jag vill. Enda sen jag var en vilsen tonåring har jag trott att jag en dag ska vakna upp och bara veta. Som om hela min kropp under natten skulle förvandlas till en kompass som plötsligt pekade ut en ny riktning; en ny väg att gå. En väg som leder mig någon annanstans än till dessa ständiga återvändsgränder och cirkulationsplatser som jag dagligen besöker. Men det lär inte hända. Inte i detta livet i alla fall.
Jag ska inte gräva ner mig. Inte idag. Nej, istället bäddar jag nog ner mig i soffan tuggandes på en morot och tittar på någon gammal film. Ja, så får det bli. Det är trots allt en sån dag idag.
Kommentarer
Postat av: anna
skål patrik!
Trackback
