Vad är det för jävla fel på mig egentligen?
Ovanför min säng sitter det en lampa. Under själva lampskärmen eller vad man nu ska kalla det så sitter det tre glödlampor. The more the marrier? Hur som helst. Grejen är den att två av dom tre glödlamporna nu har slutat att fungera, vilket förstås är jävligt irriterande.
När den första glödlampan gav upp så märktes det nästan ingen skillnad. Därför var det inget svårt val att ignorera det faktum att den behövdes bytas ut. Men när lampa nummer två tog ner skylten för några dagar sedan och lämnade sin vän lampa nummer tre ensam så märktes en klar skillnad. Hemskt störande såklart, men i min enfald trodde jag att jag skulle kunna stå ut med att lampan bara lyser upp mitt sovrum med 33 procent av dess kapacitet. Och det kunde jag också. Tills idag då det vill säga.
Jag vet inte varför egentligen men helt plötsligt så kände jag en stark lust att fixa till lampan. Så jag studsade upp i sängen för att komma åt att avlägsna lampskärmen av vitfärgat glas. Men det var inte så lätt kan jag säga. Inte så lätt alls. Den vägrade nämligen. Och jag försökte med allt. Jag skruvade på den åt båda hållen utan att den ville lossna. Jag drog i den lite försöktigt. När inte det fungerade så drog jag i den lite mindre försöktigt också, men inte heller det visade sig särskilt effektivt. Efter kanske fem minuter gav jag upp. Jag misslyckades med att byta glödlampor. Har ni hört på maken? Vad är det för jävla fel på mig egentligen? Jag klev ner från sängen lugnt och försöktigt. Inga svordomar, inga förhastade rörelser - inga tecken på frustration. Hade någon sett mig hade denna personen tänkt för sig själv att jag visserligen var en komplett jubelfåne som inte kunde byta ett par glödlampor, men att jag i nederlagets stund ändå uppträdde nobelt. Om denna fiktiva person hade kunnat läsa mina tankar hade det varit en helt annan historia...
JÄVLA FÖRBANNADE CPFITTLAMPA! DÖ DITT FANSKAP, DÖ!!!
När den första glödlampan gav upp så märktes det nästan ingen skillnad. Därför var det inget svårt val att ignorera det faktum att den behövdes bytas ut. Men när lampa nummer två tog ner skylten för några dagar sedan och lämnade sin vän lampa nummer tre ensam så märktes en klar skillnad. Hemskt störande såklart, men i min enfald trodde jag att jag skulle kunna stå ut med att lampan bara lyser upp mitt sovrum med 33 procent av dess kapacitet. Och det kunde jag också. Tills idag då det vill säga.
Jag vet inte varför egentligen men helt plötsligt så kände jag en stark lust att fixa till lampan. Så jag studsade upp i sängen för att komma åt att avlägsna lampskärmen av vitfärgat glas. Men det var inte så lätt kan jag säga. Inte så lätt alls. Den vägrade nämligen. Och jag försökte med allt. Jag skruvade på den åt båda hållen utan att den ville lossna. Jag drog i den lite försöktigt. När inte det fungerade så drog jag i den lite mindre försöktigt också, men inte heller det visade sig särskilt effektivt. Efter kanske fem minuter gav jag upp. Jag misslyckades med att byta glödlampor. Har ni hört på maken? Vad är det för jävla fel på mig egentligen? Jag klev ner från sängen lugnt och försöktigt. Inga svordomar, inga förhastade rörelser - inga tecken på frustration. Hade någon sett mig hade denna personen tänkt för sig själv att jag visserligen var en komplett jubelfåne som inte kunde byta ett par glödlampor, men att jag i nederlagets stund ändå uppträdde nobelt. Om denna fiktiva person hade kunnat läsa mina tankar hade det varit en helt annan historia...
JÄVLA FÖRBANNADE CPFITTLAMPA! DÖ DITT FANSKAP, DÖ!!!
Kommentarer
Trackback
